För drygt två år sedan var olyckan framme när svenska folket röstade fram en borgerlig regering. Budskapet om ”nya moderater” var kort och gott samma gamla högerpolitik med en påklistrad vänster fasad. Borgarna kan inte vinna ett val med sin konservativa, kapitalistiska och arbetarfientliga politik utan var tvungna att försöka efterlikna Socialdemokraterna, det var dock bara trams. Under ytan är det Bo Lundgrens elitistiska skattesänkningspolitik som gäller där de som redan har det kärvt ska få det ännu sämre för att bekosta förbättringar åt de som redan har.
Det var i mångt och mycket först när borgarna började genomföra sina förslag som protesterna växte sig allt starkare. Det gav sig till känna inte minst när vi fick en dyrare a-kassa med lägre ersättning. Hungriga vargar jagar bäst och om människor är rädda för att bli arbetslösa håller de igen på sina lönekrav. Andelen arbetslösa som saknade a-kassa var 2006 15 %, borgarnas försämring trädde i kraft januari 2007 och nu när arbetslösheten kommer är står hela 32 % utanför a-kassan. Anders Borg ångrar sitt beslut som raserade tryggheten för lönetagarna, han menar dock att de ska kunna klara sig på dagspenningen på högst 320 kr/dag. Jag saknar ord.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar