Kolonialismens barbariska skräckvälde är inte över. I Afrikas sista koloni, Västsahara, kränks mänskliga rättigheter dagligen. Förtryck och tortyr tillhör vardagen. Sedan 1966 står Västsahara på FNs lista över länder som ännu inte blivit avkoloniserade.
Västsaharas gamla kolonisatör Spanien, lämnade området när befrielserörelsen Polisario tog upp en väpnad kamp efter många misslyckade fredliga protester. Det västsahariska folkets hoppades att de med stöd av FN skulle få sin frihet. Förhoppningarna besannades aldrig. Ända sedan Spaniens drog sig tillbaka har Västsahara ockuperats av Marocko.
Marocko hänvisar till historiska grunder för ett Stormarocko. Detta avfärdas kraftigt av Internationella Domstolen i Haag. Västsaharierna lade ner sina vapen i samband med FNs ingripande 1991. De har sedan dess bedrivit en fredlig befrielsekamp som tyvärr bara har resulterat i att konflikten har glömts bort.
FN har antagit flera resolutioner om att västsaharierna ska få välja självständighet eller integration med Marocko i en folkomröstning. Marocko har upprepade gånger förhalat och brutit mot fredsplanen genom att föra in 10 000-tals marockanska bosättare i området.
86 länder har hittills erkänt Västsaharas självständighet. Sydafrikas erkännande 2003 är det senaste. Inget land har någonsin erkänt Marockos rätt till Västsahara.
Inför den socialdemokratiska partikongressen i nästa vecka lyfts frågan om Västsaharas självständighet fram av flera motioner. SSU och Broderskapsrörelsen vill att Sverige går i täten och som första europeiska land erkänner Västsaharas självständighet.
Mot detta står partistyrelsen som vill se fortsatta diplomatiska påtryckningar på Marocko för att nå målet om ett självständigt Västsahara.
Kongressdebatten kommer att handla om hur svensk socialdemokrati ska stötta ett folk som snart inte förmår att stå emot mer. Dagligen misshandlas, fängslas och torteras västsahariska fredsaktivister av den marockanska ockupationsmakten.
100-tals västsaharier är spårlöst försvunna och 100 000-tals människor lever fortfarande i flyktingläger i hemska förhållanden mitt ute i öknen.
Omvärldens näst intill obefintliga engagemang i konflikten har resulterat i att biståndsorganisationerna slår larm om en hotande humanitär katastrof för flyktingarna.
Allt fler yngre västsaharier överväger att återigen ta till vapen. Det är det sista de vill göra, men vem hade inte tappat hoppet efter 19 års fredlig fruktlös kamp?
Mina egna erfarenheter från flyktinglägren gör att jag anser att svensk socialdemokrati ska befria Afrikas sista koloni med ett erkännande. Ombuden på S-kongressen har möjlighet att rikta en uppmaning om detta till en framtida rödgrön svensk regering.
1 kommentar:
Ni talar om att Marocko ockuperar Västsahara. Jag kommer att säga att FN inte använder sådana ordlag, men talar om konfliktområdet
Västsahara aldrig varit ett eget land. Hade det inte varit för Algeriet så hade vi aldrig haft konflikten om Västsahara då Algeriet bara är ute efter tillgången till Atlanten.
MiN efterfrågar liksom denna blogg att vi i likhet med USA, Frankrike och Spanien bör stödja förslaget om autonomi för Västsahara under Marockos suveränitet. Vidare säger man att det är en myt att Marocko inte vill ha en folkomröstning om självständighet men att meningarna går isär om vilka som ska få rösta.
Slutligen tar man upp frågan om det är rätt att företag inifrån Marocko och utifrån andra länder bör få bruka Västsaharas resurser. Så länge som det kommer lokalbefolkningen till godo och att man investerar i infrastrukturen.
Jag tycker att de sammanfattar de moraliska argumenten på ett föredömligt sätt. Förutom dessa så finns det även sociala, säkerhetspolitiska och ekonomiska argument till varför vi bör stödja den amerikanska linjen.
Vid folkomröstningen, som FN har dragit slutsatsen att båda parterna inte kan enas om vem som får rösta. Den tidigare FN: s generalsekreterares personliga sändebud, Mr Van Walsum, har förklarat att "möjligheten till en självständig stat i Sahara var orealistiskt och fullständigt omöjligt." Vidare uppmanar FN: s säkerhetsråd parterna att förhandla med en anda av realism och kompromisser för att nå en politisk lösning på konflikten
FN: s flyktingkommissariat har aldrig fått "lagen om Polisario och Algeriet för att genomföra en folkräkning i flyktinglägren. Det internationella humanitära biståndet delades ut på felaktiga premisser. UN beslutade kommissionen att 33 786 stödberättigade människor bör delta i folkomröstningen. Denna siffra är betydligt mindre än det antal på 200 000 som skrevs
Det är dags att parterna diskutera frågan i den här konflikten, som utvecklar för att bli ett allvarligt hot mot världen genom uppfostran av terrorism och dess konsekvenser i form av illegal invandring.
Slutligen påminner jag de svåra förhållanden som flyktingar i läger i södra Algeriet lever i. Därför ber jag dig och alla ni andra för att koncentrera insatserna på att finna lösningar som gör livet lättare för dem.
Vad tror du är den bästa strategin för att lösa konflikten i Västsahara?
Mouaad Joumani
Association of Moroccan Sahrawi tribes in Europe
Skicka en kommentar