Afganistan

För första gången på 200 år befinner sig Sverige i krig. Ett krig under NATO befäl som berövat tiotusentals människor livet och lämnat en av världens fattigaste länder i fullkolmig kaos. Frågan som måste ställas är, varför? Bombliberalerna svar är att vi vill befria den Afghanska kvinnan och att vi är där på ”inbjudan” av den Afghanska regeringen. Dessa argument klingar väldigt bekant. Sovjetunionen hade nämligen precis samma invändningar för att berättiga sitt angreppskrig mot Afghanistan för 30 år sedan. Då förkastade hela västvärlden i enad kör det onda Sovjets brutala övergrepp och i USA hyllades talibanerna och Usam Bin Laden som frihetskämpar. Under Sovjets nio åriga ockupation dödades 1,5 miljoner Afghaner, varav 90 % var civila. Hur många liv är de svenska bombliberalerna beredda att skörda för att uppnå sina ädla mål?

Den svenska truppen består av drygt 500 soldater som funnits utstationerade i norra Afghanistan sedan januari 2002. USA har sedan invasionen fördubblat sin styrka, även i Sverige pågår ständiga diskussioner om att fler soldater behövs pga den förvärrade säkerhetssituationen. Ryska veteraner varnade tidigt USA för den planerade utökningen av styrkan. ”Det är omöjligt att placera en soldat utanför vartenda hus och upprätta en bas på vartenda berg. Ju fler soldater, desto mer motstånd” sade Sjamil Tjuktejev, fd regementschef i Afghanistan. ”Det är som att slåss mot sand. Ingen styrka i världen rår på afghanerna” sade en annan rysk veteran. Dessa varningar är minst sagt befogade, historien upprepar sig som det brukar heta.

Den fd socialdemokratiska försvarsministern Thage G Peterson är emot svensk truppnärvaro och menar på att detta krig allvarligt skadar Sveriges anseende. Jag är övertygad om att det dessutom direkt ökar hotbilden mot Sverige och svenskar. I krig bildas ofta oheliga allianser och våran insats är inget undantag. Den svenska styrkan samarbetar flitigt med vidriga lokala krigsherrar i sin iver att jaga talibaner. Den mest framträdande av dessa är Abdul Rashid Dostum som gjort sig skyldig till vedervärdiga krigsförbrytelser. Flera människorättsorganisationer menar på att han borde ställas inför rätta. Den svenska styrkan har vidare fått skarp kritik från Amnesty för utlämnandet av krigsfångar till Afghanska myndigheter som garanterat kommer tortera dem.

Under 2008 satsade Sverige 1,2 miljarder kronor på insatser i landet. Tre av fyra kronor gick till militära insatser. En krona gick till civil verksamhet. Det Sverige borde bidra med är infrastukturs uppbyggnad och civilt bistånd, inte soldater, vapen och krig. Palme sade en gång: ”Demokratin kan aldrig nås med förtryckets medel. Man kan inte rädda en by genom att utplåna den” Det är lika sant och aktuellt idag som när han sade det för 40 år sedan.